På tisdag börjar den nya säsongen av Agent Carter och för att högtidlighålla detta, och på allmän begäran, uppmärksammar vi modet, framför allt det stickade i säsong ett.
Here be spoilers!
Agent Carter är den första kvinnliga huvudrollen inom Marvels filmuniversum – det finns fler huvudroller som spelas av en Chris inom Marveluniversumet, än kvinnliga huvudroller. Agent Carters tittarsiffror var skakiga och efter den första säsongen var det osäkert om det skulle bli någon andra säsong. Många snubbar beklagade sig över hur tråkigt och tjatigt det var med all sexism, man ba:
Men snubbars gonna snubb och hipp, hipp, hurra vi får en säsong till ändå!
Säsong ett utspelar sig 1946 i New York och tar vid där den första filmen om Captain America slutade. Under andra världskriget ransonerades kläder och skor och lagar infördes inte bara om hur många plagg en person fick köpa men även om hur mycket tyg som fick användas till varje typ av plagg. Något som minst sagt påverkade modet.
Agent Peggy Carter arbetar på Strategic Scientific Reserve, S.S.R., under täckmanteln att hon är växeltelefonist på ett telefonbolag. Men frågan är hur bra hennes täckmantel egentligen är? Även om modet för kvinnor hade plockat upp många maskulina och militära drag, skriker inte hennes kläder ”Här går en kvinna med ett uppdrag – maka på er civilister!”?
Kanadensisk dräkt sydd av en herrkostym 1944.
Vid en första anblick är Dottie Underwood, som nyss klivit av bussen från Iowa, en betydligt mycket mer oskuldsfull person än Peggy. Peggy bär uniformsliknande dräkter med axelvaddar och breda slag – Dotty har på sig mjuka koftor med nästan barnsliga blusar. 
Såhär berättar kostymören Giovanna Ottobre-Melton om skillnaden i Peggys och Dottys kläder: ”Peggy’s wardrobe is sophisticated, tailored and I use saturated colors on her. Dottie, on the other hand, has an unstructured softness to her look with bits of lace and floral embroidery. A good example is the vintage burgundy hand-knit sweater seen in Time and Tide.”
Låt oss titta lite närmare på vad hon har på sig i avsnittet Time and Tide.
Är det inte något tredje riket över den här koftan? Är den inte ganska lik kläderna på den här mönsterbladet från 1941 med tips om hur tyska kvinnor kunde piffa upp sina kläder i krigstid?
Var har Dottie egentligen varit under kriget? Och hejade hon verkligen på att de allierade skulle vinna? En annan blir ju misstänksam, jojo.
Jag säger dock inte att Dotties kläder är fula, tvärt om (alla vet ju att det enda bra nazisterna gjorde var hur de klädde sig S/O Hugo Boss!), och för den som vill sticka något liknande föreslår jag en tyrolerkofta: Tyrolean Black Modeen Jacket eller Hedy Tyrolean-Pattern Cardigan.
Men nu undrar ni kanske männen då, vad har de på sig? Peggys gravt misogyna kollegor bär breda kostymer med breda slag och breda slipsar, manspreading i klädform. Jarvis bär tredelad korrekt engelsk kostym, direkt från Savil Row. Och Peggys något mindre misogyna kollega Daniel Souza, hånas av sina kollegor och avfärdas som mjukis, något som plockas upp i hans kläder.
Hur många stickade västar kan en man äga? Den som vill testa kan ju börja med att sticka de här tre: Victory Vest no. 389, 29-210-49 Sweater Vest eller Swish Vest.
Och som en bonus till er som orkat läsa såhär långt: Peggys to die for läppstift Bésame 1946 – Red Velvet Lipstick.
rattavigt.wordpress.com 