Chuck – när jag stickade en hösttröja i maj

_MG_0400 Nä, jag har inte fått en stroke, det är bara vårsolen som bländar mig.

Chuck är en snabbstickad, kort ulltröja med sofistikerat flätmönster framtill av Andi Satterlund. Mönstret är sådär alldeles lagom utmanande men enkelt så att det nästan är omöjligt att lägga ifrån sig.

_MG_0408Endast en vecka tog det att sticka upp tröjan; jag ville bli av med garnet som legat och väntat sedan i vintras någon gång, men inte sitta med en tjock höststickning maj ut. Så jag beställde nytt garn i bomull och lin, och stickade Chuck under tiden jag väntade på att det skulle komma fram.

_MG_0393Nu är garnet framme, och jag har precis lagt upp till en lättare sommarkofta som förhoppningsvis passar bättre den kommande årstiden. Chuck får vänta i garderoben så länge.

/Caroline

Are you Marilyn a or a Jackie ?

MadMenPrintMafiaNi som lyssnat på de senaste avsnitten kanske minns att jag hade lite dålig stickmojo där ett tag. Det kändes inte som att jag kom någon vart med med min prickiga tröja och till slut la jag undan den. Men sen fick jag upp ögonen för Picklesgarnet Extra Fine Merino, som jag hade några oplanerade härvor av hemma i färgen Melk. Det är superhärligt att sticka i!

Jag bestämde mig för att sticka en modifierad Jackie-O-tee, inte i det anvisade tunna angoragarnet utan i lite tjcokare merino. Så jag gick upp till stickor stl 4 mm och följde  mönstret för medium istället för large (förutom när det angavs i cm och ej varv eller maskor).

IMG_20150423_183713För att få den lite somrig, och för att testa det här med hålteknik (för annat än knapphål) la jag till ett hålmönster från ca över-bh-höjd. Jag utgick från maskan mitt fram och gjorde en enkel YO, 2tog var femte maska på var sin sida om mitten. Var fjärde varv gjorde jag om proceduren men förskjutet en maska åt höger eller vänster för att få mönstret att luta.

Istället för att följa originalmönstrets antal maskor som ska sys ihop över axlarna provade jag ut exakt hur stort hål för huvudet jag ville ha och satte markörer för hur långt jag skulle sy. Mitt hål för huvudet blev större än i originalmönstret, jag gillar båtringat.

IMG_20150419_161408Grejen med den här typen av topp, med kropp och ärmar i ett stycke batwing-style, är att den ser ganska trist ut medan man stickar den eller när den bara ligger utsträckt  – men när man tar på sig den kommer den till sin rätt. All blockning den behövde var att fyllas ut av lite boobage.

Här finns projektet på Ravelry.

Birdie vs Minetta

Sedan nyår ungefär har vi passat ett hus ute på landet. Hit tog jag med mig min pågående stickning, koftan Birdie, en flerfärgsstickning i worsted-garn. Jag packade också mitt lavendeldoftande ulltvättmedel eftersom jag tänkte att jag skulle blocka koftan – jag hade ju bara ärmarna kvar. Nu såhär i efterhand förstår jag att jag levde i total förnekelse. Birdie var alldeles för stor.

Jag har klagat på det tidigare, att plagg blir lite för stora, men ändå fortsatt att slarva med provlapparna. Jag hade visserligen provat stickningen och tänkt att den kändes lite väl stor över ryggen, och att halsringningen hängde lite väl djupt över axlarna. ”Det löser sig med lite blockning” blev till ”det är helt OK med en oversize kofta” och till slut ett desperat ”det går kanske att torktumla till bättre passform!!”

När mina medpodderskor fick se denna bild, hade även jag till slut förstått att det inte fanns någon återvändo. Det var bara att börja repa.

birdie

Men att sticka om från början kändes inte alls lockande. Efter lite vilset småstickande på en halv babykofta och en socka hittade jag mönstret Minetta från senaste Knitty. Samtidigt hade jag hittat den perfekta gråblågröna nyansen på ett rustikt och förhållandevis billigt Kampes-garn. Men självklart lyckades jag inte få till rätt stickfasthet – trots tre provlappar. Så jag chansade lite ändå och gick ner en storlek i mönstret och två storlekar på stickor. Att jag aldrig stickat flätor tidigare avskräckte mig inte, utan var snarare en lagom utmaning. Mönstret är egentligen rätt enkelt, inga konstigheter, och flätorna var lättare än jag föreställt mig.

minetta

Att lyckas sticka en hel vuxenkofta på stickor tre är en ändå bedrift för mig, och att jag är färdig efter tre veckor är rätt så fantastiskt. Dessutom gick det åt lite garn, ungefär 2,5 härva – jag hade köpt dubbelt så mycket för att vara på den säkra sidan. Jag är jättenöjd med det här projektet – en enkel kofta med perfekt passform, färg och ett par dekorativa flätor. Jag gillar också prestigelösheten: ett gratismönster från Knitty i ett billigt, ulligt garn med knappar från Hemköp (!).

Idag flyttar vi hem igen, och i morgonsolen fotade jag koftan.

_MG_0100 _MG_0099

Vad jag ska göra med Birdie? Har inte bestämt mig än.

/Caroline

Call the midwife – en jumper

Hej poddfans!

När jag tittar på tv, vilket jag gör ofta och med stor passion, händer det ofta att jag måste pausa och göra en skärmdump för att jag ser något snyggt. Call the midwife är en fantastisk BBC-serie med nunnor, barnmorskor, och ett fattigt London några år efter WW2. Varje avsnitt klarar Bechdeltestet med galans och varje avsnitt innehåller fantastiska kläder. Och kläder som man faktiskt skulle kunna ha på sig. Mad Men, till exempel har ju skitsnygga kläder, men helt obärbara utan en kostymavdelning som först snör in en i så mycket shapewear att man stryper all blodcirkulation.

Anyhoodles, titta på Call the midwife! Och titta på den här snygga jumpern barnmorskan Trixie har på sig i ett avsnitt!Midwife

Jag har inte hittat exakt samma mönster någonstans men på 1940’s Style For You finns mönstret Stylish and Gay Sun-Ray Jumper som jag har utgått ifrån. Ni som lyssnat ett tag vet dock att jag har en tendens att aldrig vilja följa mönster till punkt och pricka så jag räknade om det för att stickas uppifrån och ned och dessutom på rundsticka, för varför montera delar om man kan slippa?2015-01-04 11.23.11

Garnet jag använt är Excelana Luxury DK, stickor 3,5. I nacken sydde jag in ett blixtlås. Det hade egentligen inte behövts, tröjan stretchar tillräckligt för att dras över huvudet, men kolla hur snyggt det är!

P1020325

Det färdiga resultatet är inte en exakt kopia, men den har precis stilen jag var ute efter. Jag är redo att förlösa barn när som helst nu!

The Entomologist

buggy2

Inspiration alltså, den kan verkligen komma från olika håll. Den senaste tiden har jag blivit upplyst om de mest fantastiska (och äckliga) insekter som finns av en konstnär jag jobbar med. Samtidigt dök denna snygga klänning av den estniska modestudenten Kristel Kuslapuu upp i min pinterest-feed, och till slut kände jag att jag behövde omsätta dessa insektsimpulser till arbete.

Flerfärgade ok har ju liksom blivit min grej, så jag sökte efter olika korsstygns- och stickmönster för schysta insekter, men fick modifiera mina skalbaggar och flugor något innan det funkade med hur jag tänkte mig ökningarna. Ett tag var jag inne på att lägga till sländor, men det får bli en annan gång.

Garnet är jättefint (och dyrt) madelinetosh dk respektive madelintosh vintage. Älskar verkligen akvarellskiftningarna hon får till, även om det lätt ger problem med viss pooling (om man nu inte anstränger sig för att undvika det). Men hårt spunnet, spänstigt garn är kanske inte riktigt min grej, jag gillar inte gummisnoddskänslan. Flerfärg blir också så mycket bättre med gamla vanliga luddgarner, som de traditionella isländska eller färöiska oken stickas med.

buggy

Vissa beslut togs innan, vissa kom under vägen. Att improvisera ett ok som detta gick inte alltid som jag tänkt mig, jag har repat både här och där. Det var dessutom helt på grund av garnbrist projektet slutade som en crop top, kort med trekvartsärm, men jag gillar det. Jag tänker mig, och hoppas på framtida tålamod, att jag kommer tillbaka till mönstret för att förfina det, förbättra det, och prövar att sticka om tröjan med ett annat garn.

/Caroline

Shetlandsstjärnan

shk2

Brooklyn Tweeds Loft-garn är ett mjukt, ulligt och löst spunnet garn som är ganska skört att nysta och sticka med, men som blir superfint efter blockning. Till denna bebiskofta kombinerade jag olika garner från gömmorna när jag var sugen på en flerfärgsstickning i slutet av sommaren. Mönstret med en shetlandsstjärna hittade jag i en bok, och själva koftan freestylade jag lite väl häftigt, för den blev lite brant över axlarna.

steek

Koftan är också den första som jag någonsin steekat. Det var inte alls dramatiskt egentligen, jag sydde raksöm-sicksack-raksöm på båda sidorna innan jag klippte. Därefter plockade jag upp som vanligt för knappslå.

shk

Att koftan är hög över axlarna gör inte så mycket eftersom det går att vika ner den som en krage. Jag funderar faktiskt på att sy in ett fint foder högst uppe. Med ett par träknappar på blev det en perfekt höstkofta, och jag drömmer redan om fler projekt i Loft. Nyligen gav Brookyn Tweed ut en mönsterkollektion inspirerad av fiskartröjor, kanske dags att ge sig på flätstickning?

Angora! Eller: När Amanda skulle lära sig stå ut med ludd

Trogna lyssnare kanske har noterat hur jag i de första avsnitten pratar om hur svårt jag har för luddiga garn. Jag gillar inte när tröjor luddar av sig på byxor och kjolar, jag gillar inte när fritt flygande ludd smyger sig ned på nymålat nagellack, jag har en tendens att få ludd intrasslat i ögonfransarna, och det har hänt att jag kunnat dra ut centimeterlånga luddfiber ur ögonen (Promethius-style!). I somras bestämde jag mig dock för att försöka komma över denna luddfobi när jag hittade Pickles mönster Jackie-O-tee, en retrojumper som skulle stickas i angoragarn. Min mamma jobbar i Oslo så jag skickade henne att köpa garn och mönster till mig.

1

Detta har jag lärt mig av att sticka i angora:

  • Det luddar utav bara helvete. Det enda som hjälper är en klädroller. Ha en till hands. Rolla dina kläder, rolla soffan, rolla din hund, rolla din sambo.
  • Jag är eventuellt allergisk mot kaniner? Ett tag nös jag så mycket att jag började fundera på om garnet egentligen var spunnet av kattpäls, men sedan slog det mig att det nog inte finns någon ekonomisk vinst att göra i kattgarn,
  • När det är 34 grader varmt kan man inte ha en halvstickad angorajumper i knät.
  • Det blir supermjukt, som att kramas av små ulliga kaniner.

2

Mönstret var lätt att följa och finns både på norska (med cm) och på engelska (med inches). Tröjan stickas nedifrån och upp med fler och fler ökningar i sidorna för att skapa ärmarna, när man nått full bredd delas plagget i framstycke och bakstycke och ungefär här började jag känna att jag aldrig skulle bli klar, varje varv kändes som en evighet. Men efter att ha stickat mig igenom hela BBC iplayers-dokumentärutbud blev jag klar! Axlarna sys med s.k. kitchener stitch, vilket jag aldrig hade testat. Annan tipsade mig om knittys instruktioner och eftersom de var så tydliga och bra syns inte sömmarna alls nu. Som magi!

Jag valde att inte göra muddar på ärmarna, tycker inte att det behövs, och om jag stickar den igen kommer jag göra den mer båtringad.

Singoallajumper

IMG_20131225_114648
Den här toppen stickade jag i höstas. Den är inspirerad av Singoallajumpern Stefania från boken Stickat och virkat, vintage på svenska (Max Ström förlag). Men jag ville hellre sticka den på rundsticka än att montera ihop en massa delar, så jag valde (surprise!) att inte följa mönstret. Själva stickningen tog inte så lång tid, men tyvärr tog garnet slut på sista varvet och det bar mig emot enormt att köpa ett helt nystan bara för att maska av och sy ihop kanten, så projektet blev liggande tills jag kom på att jag hade broderigarn i exakt samma röda nyans. Det gick utmärkt att använda och eftersom överkanten viks in ser man inte fusket.

Min svärmor ifrågasatte huruvida toppen skulle kunna sitta uppe, men se det är inga problem med hjälp av ett resårband draget genom kanten.

Garnet är Fonty Gueret, ett fransktmerinogarn.

Topp

Färdig Zilver!

Zilver

I avsnitt fyra berättade jag om sjalen Zilver, som jag precis hade börjat på — och nu är den både klar och blockad och fotad! Det tog bara ett par-tre dagar att sticka den, och jag är jättenöjd med resultatet. Ibland räcker det med kombinationen fint garn och enkla maskor. Här handlar det om ett handfärgat garn från Litet nystan som jag fick i födelsedagspresent av Annan i höstas, och enkla ränder av hoptagningar och ökningar i kombination. Väldigt bra inte-behöva-tänka-projekt! (Mönstret är dessutom gratis på Ravelry.)

Zilver på

Sofias strumpor

Det är inte så lätt att ha ett konsumtionsbegränsat år när man är glömsk och inte får med sig kassen med garn och stickor till långhelgen i norra Värmland.

Svag till sinnet som jag är motiverade jag därför ett garnköp med att jag ju ändå producerar något användbart. Vid ett stopp på Coop Forum i Karlskoga köpte jag således ett garnnystan av märket Sport och fyra stumpstickor. Och av misstag, även ett mönster som jag trodde var gratis men som kostade tjugo kronor. Ur detta kom dessa strumpor!

Sofias strumpor

Jag kan inte länka till mönstret (tänker att det är viss upphovsrätt på köpta grejer), men det finns ett annat mönster som är nästan precis likadant! Här, i bloggen Jojo kan själv!

Jag har en smal storlek 38 i fötter. Stickade på stickor nr 4 och minskade fyra extra maskor efter att hälen var gjord. Sitter som en smäck, som ni ser!